Djurskydd

H_hästar_hage_900x250

Hästarnas välmående är avgörande för att en sund trav- och galoppsport ska kunna utvecklas, därför står hästarna i centrum på ATG.
I våra sporter spelar våra fyrbenta vänner huvudrollen, och det är av största vikt att hästarna som vi spelar på mår bra och hanteras på bästa sätt. Sverige ligger i framkant internationellt när det gäller djurskyddsarbetet, men trots det är hästarnas situation ett ständigt aktuellt ämne som diskuteras och debatteras inom näringen för att säkerställa att hästsporten fortsätter att utvecklas i harmoni med hästarnas behov och förutsättningar.
Läs mer om djurvälfärd här >

Antidopning
Antidopningsarbetet är av de tyngsta delarna inom trav- och galoppsportens hästvälfärdsarbete. Varje år tas 300 dopningsprov på galopptävlingar i Sverige och samma siffra för travsporten är mer än 3500. Det tas alltså fler dopningsprover varje år inom trav- och galoppsporten än vad som görs inom hela den svenska humanidrotten.

Drivning
Under det senaste decenniet har det hänt mycket positivt när det gäller drivning av hästar i trav- och galoppsporten. Arbetet de senaste åren har resulterat i att svensk galoppsport har några av världens strängaste regler för drivning under lopp och även travsporten har hårdare regler för drivningar i lopp än de flesta andra travnationer.

Travarhälsan
För att kvalitetssäkra travhästens välfärd i vardagen och komplettera den nuvarande besiktningen av hästarna i samband med travtävlingar har djuromsorgsprogrammet Travarhälsan utvecklats med syfte att öka kunskapen och medvetenheten om hästen och när den är i skick att träna och tävla. Travarhälsan ger även travsporten ett underlag att utgå från när man formar framtidens hästhållning, träningsmetoder och sport, samtidigt som det är en möjlighet att visa omvärlden hur bra sporten tar hand om sina hästar.
Ta del av Travhälsan här >

Hästambulansen
Idén med en ambulans för hästar föddes av hästuppfödaren Margareta Wallenius-Kleberg 1979 och Stiftelsen Stockholms Hästambulanser drivs helt utan vinstintresse. Idag anlitar Solvalla ambulansen vid alla tävlingsdagar. Sommartid finns den på flera V75-banor och även vid evenemang där fälttävlan arrangeras. Solvalla Hästklinik står för utrustningen till bilen som har jour dygnet runt och kan anlitas av vem som helst. För ATG är hästens hälsa i fokus och det är därmed logiskt att ekonomiskt stötta stiftelsen.

Efter karriären
Vad händer med hästarna efter deras karriär på ovalen är över? De flesta trav- och galopphästarna presterar på banorna tills de är mellan 5 och 7 år gamla och en del tävlar framgångsrikt upp till 15 års ålder. De ston och hingstar som presterat bra på tävlingsbanorna, eller har bra härstamning, går ofta till avel efter att tävlingskarriären är slut.
Många galopphästar fungerar bra som ridhästar efter karriären på galoppbanan. Det finns exempel på fullblod som lyckats väldigt väl, ett exempel på det är Keymaster, som tillsammans med ryttaren Magnus Gällerdal blev bästa svenska ekipage i fälttävlan vid OS i Aten 2004. En annan är stoet Pandora Emm, som med Katrin Norling i sadeln tävlade framgångsrikt i fälttävlan under OS i Peking 2008. Fälttävlan kan man förklara som ridsportens mångkamp, där grenarna dressyr, hoppning och terrängmoment ingår och där passar många gånger de lätta, sportiga fullbloden.
För travhästarna är steget att lyckas som ridhäst på tävlingsbanan ibland lite längre, men däremot är de här välhanterade och sunda hästarna ett populärt alternativ för många hobbyryttare i Sverige. Svenska Ridtravarförbundet, som idag har idag runt 400 medlemmar, verkar för att skapa förutsättningar för en alternativ karriär för travhästen utanför av travbanan. Bland annat så arbetar de med utbildning och tävlingar för ridtravare. ATG har bland annat sponsrat förbundets Riksmästerskap samt organiserat förbundets närvaro vid exempelvis Göteborg Horse Show.
Läs mer om Svenska Ridtravarförbundet på deras webbplats >

 

Comments are closed